just nu-

min farmor har cancer i tarmarna och har varit jätte dålig och nu ligger hon akut på operationsbordet ... hon blev opererad för ett tag sen men blev inte bättre men läkarna ville inte operera henne igen för dom visste inte om hon skulle klara det... det är just sånt här jag har så svårt för att se nån som man älskar var sjuk och åldras så fort- där här är ju tanten vi kallat stålfarmor hela vårt liv hon dricker en grogg och kollar på Osbournes varje lördag.. så jag klara inte av det, jag är för svag i såna tillfällen.... tyvärr har jag inte träffat henne på att tag och det känns inte alls bra... jag tror att när min pappa gick bort blev det för jobbigt för dom på min pappas sida att hålla kontakten vi påminde för mycket om honom så det slutade med att vi har i stort sett tappat all kontakt-jag tycker verkligen inte det är ok men jag kan också förstå varför det blev så- jag skulle säkert också gör nåt liknande men skulle också inse att nej det är inte värt det familjen är allt fan vi har blodsband som inte kan kapas hur hårt man än försöker... hon va inte klar i huvudet när min mamma var där idag och mumlar att hon va så rädd och ville ha sin mamma sånt skär ju igenom ens hjärta när man hör... vet inte varför jag skriver det här egentligen antar att jag vill att min farmor ska vet hur mycket jag tänker på henne just nu vill verkligen inte att hon ska lida som hon gör...